under antagande av nedärvning av förvärvade egenskaper
evolution, utveckling, långsam och gradvis förändring av saker eller lägen i biologi evolutionär process utan slut eller mål som har skapat den mångfald av levande varelser genom mer eller mindre gradvis förändringEvolution, även kallad utvecklande eller afstamningslæren, är läran om historien om livet på Jorden och de mekanismer som driver utvecklingen. Utvecklingen är central för modern biologi, där den har haft en enastående framgång med att skapa samstämmighet mellan olika discipliner se även biologi och darwinism. I sin mest omfattande form är udviklingstanken en gammal idé, till exempel, känd i de grekiska filosoferna Anaximander och Empedokles.
Efter att ha varit bortglömd under medeltiden fick evolutionstanken efter renässansen en central plats i det bl.
Leibniz, medan andra, såsom Hans plan för att bekämpa den tanken, eftersom arten ansågs som gudskabte och oföränderliga. I början av -t. presenteras av den franske zoologen Jean-Baptiste Lamarck den första sammanhängande utvecklande teori, bl. Lamarckismen var på många sätt felaktig, men den kom att bana väg för den moderna evolutionsteorin, som är baserad på A. Hjärtat av Darwins teori om evolutionen är mekanismen för naturligt urval (eller val). Oftast bara en del av en organisms avkomma att överleva till sexuell mognad. Dödligheten kan resultat från svält, kyla, sjukdomar och död för rovdjur. Den del av den avkomma, som överleva, är i genomsnitt bättre anpassade till förutsättningar i livet än de som dör (se anpassning). De överlevande pass på deras ärftliga egenskaper till nästa generation, inklusive fördelaktiga egenskaper. Det är osäkert hur väl Darwin visste av mendels arvelighedslove, men han använde dem inte, och därför inte kunde förklara, hur fördelaktiga egenskaper fortsatte.
Wallace och Charles Darwins idéer
Återupptäckten av mendels lagar, lagar som i början av -t. ledde snart till en allmän acceptans av evolutionsteorin, och forskning utvecklats tillsammans med den ökade förståelse av den fysiska arv. I slutet av -talet och början på -talet formuleredes den moderna syntesen, i vilka teorier och data från genetik, systematik och palæontologien ledde till neodarwinistiske modell: Som variation uppstår genom mutationer, vilket urval former variation, och att detta är tillräckligt för att förklara evolutionen. Men på -talet var den estetiska roll som infördes i utvecklingen av den neutrala teori i molekylär evolution, så som den formulerats av den japanska matematiker och evolutionsteoretiker M. Han framhåller bl. slumpmässiga händelser och genetisk drift är viktig för att förändringar i frekvenser av mer eller mindre neutrala varianter i befolkningen. Den neutrala teori har införlivats i neodarwinistiske evolutionsteorin, men fortfarande saknar en integration av fosterudviklingslæren (embryologien), som väntas leda till en bättre förståelse av de större omskabelser, förändringar av organismer fenotyper.
Utvecklingen beskrivs ofta i dess mest förenklad form, som förändringar i genhyppigheder.
På kort sikt händer dessa kontinuerligt och är kallad mikroevolution, men över en längre period, exempelvis under geologisk tid, det verkar vara stora"våren", makroevolution. Det är inte klart om dessa hopp är på grund av ansamling av mikroevolutionære förändringar, eller om de har olika genetisk bakgrund, t ex makromutationer eller mutationer i den reglerande gener. Ofta morfologiska förändringar inte parallellt med förändringar i frekvensen av gener och arter som har utvecklats oberoende av varandra av varandra för flera miljoner år, kan fortfarande vara svårt att skilja på utseende och anatomi. Men samtidigt vet vi från embryologien att små förändringar i den temporala förordning av, exempelvis utveckling av en struktur i pregnency samt dess tillväxt kan leda till drastiska förändringar i fenotypen, t ex mht. anatomi och storlek.
På det sättet kan urval leda till tydliga förändringar i en population inom ett par generationer.
Molekylärbiologiska metoder för analys gör det möjligt att jämföra den genetiska material, DNA, från olika organismer. Du kan bl en.
skapa släktträd, som beskriver den inter-släktskap och därmed utvecklingen genom tiden (se fylogeni). Sådana studier är baserade på tidigare uteslutande på morfologiska egenskaper.
Användningen av molekylära data till fylogenetisk analys ofta baserad på antagandet att utvecklingen hastighet, mätt som antalet baseudskiftninger i DNA-per.
enheten för tid är relativt konstant inom definierade typer av utveckling (se molekylära klockan). Från -talet har det tagits fram en rikedom av molekylärbiologiska data, bl. stora delar av exempelvis mänskliga genomet kartlagts, och för var och en av de arter som är kända i hela arvemassens sammansättning. Analys av dessa data, bl. vid jämförelser mellan arter, som ligger till grund för upptäckten av nya strukturella principer och nya kunskaper om geninteraktioner, liksom närmare fokus på relationen mellan den genetiska arv, genotyp, och dess uttryck i fenotypen.
